Barn och utbildning | Sverigedemokraterna i Örebro

Barn och utbildning

Datum:2017-10-25 Kategori:,

Skolan och barnomsorgen i Örebro kommun står inför stora utmaningar. På förskolans område behöver barngrupperna bli mindre och på skolans område måste vi återställa ordning, lugn och ro i skolan samt hushålla bättre med de lärarresurser vi har.

Vi ser med stor oro på fallande betygsresultat, ökat antal kränkningar och ökad stress på Örebros skolor. För att vända utvecklingen behöver vi se och lära av de länder som lyckats bäst med sina skolsystem. Vi sverigedemokrater har fastnat för det som kallas Singapore-modellen. Singapore är världsledande på skolområdet och hamnar högst i internationella rankningar, exempelvis i senaste PISA-undersökningen 2015. Skolorna i Singapore utmärker sig bland annat genom att de har hård disciplin, stark lärarauktoritet, goda karriärmöjligheter för lärare kombinerat med ordning och reda i klassrummen. Man skulle kunna säga att Singapore-modellen är motsatsen mot det svenska skolväsendet, som trots att det kostar mer än OECD-snittet presterar mycket sämre än snittet i OECD.

Småskalighet och mindre barngrupper

Vi sverigedemokrater är skeptiska mot trenden att bygga allt större förskolor. Medan vi förstår att stora förskolor har vissa storskalighetsfördelar på det ekonomiska planet är vi bekymrade över att kvaliteten blir lidande. Barn i tidig ålder mår bra av att inte ha alltför många sociala relationer eftersom det annars kan bli stressande för barnet. Att ha alltför många barn inom ett litet område riskerar också att leda till att bullernivåerna ökar och arbetsmiljön för personalen försämras. Därför menar vi att stora 10-avdelnings förskolor endast ska användas i undantagsfall och att små bygde-förskolor och föräldrakooperativ ska uppmuntras och bevaras.

Nyligen tog skolverket bort riktmärket om max 15 barn per grupp. Vi delar skolverkets inställning att det i vissa grupper finns möjlighet till större grupper, medan situationen är en annan i andra. Dock menar vi att det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsförluster.

En av orsakerna till att barngrupper blir för stora brukar vara att lokalsituationen inte tillåter bättre gruppindelningar, särskilt inte när befolkningen växer så kraftigt. Därför kan det behövas nytänkande grepp kring frågan. Nyligen köpte Örebro kommun in en förskolebuss från Gävle kommun. Utvärderingarna har varit mycket positiva och visar att förskolebussen möjliggjort många spännande utomhuspedagogiska utflykter samtidigt som gruppstorlekarna har kunnat minskats och föräldrarna varit nöjda med arbetssättet. Vi sverigedemokrater ser därför positivt på förskolebussar som verktyg för den ordinarie verksamheten att på ett förhållandevis kostnadseffektivt sätt att minska barngruppernas storlek utan att spendera hundratals miljoner kronor på nya lokaler.

En förskola som överbryggar skillnader

I takt med att segregationsproblematiken försvåras och fördjupas ser vi att förskolan får en allt viktigare roll i att bryta utanförskapet och att förskolepersonalen får en allt viktigare roll i att förmedla och tillgängliggöra svensk kultur, svenska språket och svenska normer till barn med invandrarbakgrund. Med de kunskaperna ökar chanserna att barnet växer upp till att bli en framgångsrik medborgare och integrerad del av svenska samhället. Utan de kunskaperna riskerar barnet att växa upp till samma utanförskap som föräldrarna kanske redan befinner sig i. Därför är det viktigt att barnomsorgspersonalen talar bra svenska och är väletablerade i det svenska samhället. Tyvärr ser vi idag ofta hur verkligheten är den motsatta i de segregerade förskoleområdena. Vi vill därför genomföra en särskild satsning på att höja personalens svenskakunskaper.

Lugn och trygg miljö i skolan

Ordning och reda i skolan – precis som på alla andra arbetsplatser – är en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det finns ingen ursäkt för mobbning, trakasserier, hot, skadegörelse och kriminalitet. Att ta krafttag mot ordningsproblemen handlar om att hjälpa eleverna och då framförallt de svagaste eleverna. Våld, mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning.

För att återställa en lugn och trygg arbetsmiljö på skolorna behöver vi jobba på flera sätt. Ett viktigt sätt är att öka vuxennärvaron i de miljöer där eleverna vistas. Stämningen blir då lugnare och framför allt blir det lättare för vuxenvärlden att upptäcka fall av mobbing, hot och kränkande behandling. Bland annat vill vi göra det gratis för lärare i grundskolan att äta lunch i matsalen med eleverna.

Vuxennärvaron i skolan ska också höjas generellt, dels genom en satsning på den viktiga omkringpersonalen i skolan (vaktmästare, digitaliseringspersonal och elevassistenter) och dels genom att anställa rastvärdar med arbetsmarknadsanställning. Den sistnämna kategorin utgör ett enkelt sätt att höja vuxennärvaron till en väldigt låg kostnad eftersom lönekostnaderna i arbetsmarknadsprogram är låga. Rastvärdar kan med fördel rekryteras bland personer med försörjningsstöd, så länge man är en god förebild.

Vi konstaterar också att skötsamma elevers behov av trygghet och studiero måste vara överordnat bråkiga elevers behov, och därför ska dessa som sista utväg kunna placeras i jourklasser så att de inte stör undervisningen och samtidigt får det stöd de själva behöver.

Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i trygghetsarbetet.

På senare tid har en del av otryggheten på skolorna varit kopplade till att obehöriga vistas på skolan. För att undvika att sådant sker ska kommunen ha som mål vid ombyggnationer av skolor att alltid utforma entréer, receptioner och portlås så att personalen har koll på vilka som kommer in på skolan.

Lärare ska ges tid att vara lärare

I dagsläget tvingas lärare att vara nästan allt annat än lärare. Detta samtidigt som rektorer är allt annat utom pedagogiska ledare. Vi vill renodla de olika yrkesrollerna så att lärare får vara lärare, och ägna all sin tid åt undervisningen, och rektorer får vara pedagogiska ledare. Genom att skolorna anställer fler vaktmästare, rastvärdar, kuratorer, studie- och yrkesvägledare och digitaliseringspersonal kan lärarna avlastas och fokusera på sitt huvuduppdrag – att vara lärare. Om lärare får vara lärare, och slipper agera såväl ordningspolis som allt i allo, är vi övertygade om att det är möjligt att undervisa och hålla lektioner för fler elever.

Tryggad kompetensförsörjning

Hela skolväsendet befinner sig i djup kris vad gäller kompetensförsörjningen. Efter de senaste decenniernas havererade skolpolitik är det få som vill bli lärare och få som vill stanna i yrket.

För att lyckas med kompetensförsörjningen inom skolan behöver vi bli bättre på att attrahera, behålla och hushålla med de lärarresurser vi har. För att attrahera lärare behöver Örebro kommun vara en attraktiv arbetsgivare för nyutbildade lärare. Vi ska konkurrera med andra kommuner genom att erbjuda bättre löner och en bättre introduktion för nya lärare. För att behålla lärarresurserna måste arbetsmiljön i skolan bli bättre. Våra tidigare nämnda satsningar för lugn och ro i skolan kommer att bidra till detta. Vi hushåller också bättre med de begränsade lärarresurser vi har när vi utökar den viktiga omkringpersonalen, så att lärare slipper agera allt i allo. Lärarnas tid räcker till mer undervisning när de avlastats i kringsysslorna.

Tillsammans med de satsningar vi föreslår på nationell nivå, med förbättrade karriärmöjligheter och höjd yrkesstatus för lärare, tror vi att vi dels kommer lyckas locka tillbaka många lärare som lämnat yrket och dels sporra fler att bli lärare.

Höjd grundtilldelning

För att skolorna ska lyckas med de ambitioner vi ställt upp föreslår vi i en ökning av grundtilldelningen i elevpengen, alltså det basbelopp som utgår till grundskolorna för varje elev. Vi tror att det är skolorna själva som vet var behoven är som störst och därför vill  vi ha ut dessa pengar till skolorna. Med de här pengarna kan skolorna förverkliga våra ambitioner med skolan.